Mitt liv

Den frågan fick jag för ett tag sen. Jag har inte slutat tänka på den. Den snurrar runt i mitt huvud mycket och ofta. Efter att ha tänkt på det nu i snart över en månad känns allt som att jag är närmare mitt mål. Jag trodde att mitt mål var att ta min examen, fixa en lägenhet i Jönköping. Med tiden träffa någon, gärna lite lång, fräsch och framgångsrik man. Skaffa 1,5 barn som är begåvade fast inte överbegåvade, ha ett fint lite lagom stort hus, fin bil, åka utomlands minst en gång per år och 100 % positiv attityd till livet. Som den snälla tjejen förväntas jag bli en god hustru, en supermamma och lagom bra på mitt jobb. Notera LAGOM. Ni vet ha en jämn balans. Trodde att jag skulle vilja ha det. Efter att ha funderat på vad JAG vill ha och inte hur samhället vill att jag ska leva fick jag ihop det här:

Jag vill hellre vara den där kaxiga tjejen med det busiga flinet, glittrande bruna ögon som ser världen på ett nyfiket sätt. Att inte vara rädd för att vilja för mycket, för vem är det som ska avgöra vad som är för mycket. Att vara orädd, passionerad, självständig, vara mig själv helt enkelt. Dom som har problem med att jag är sådan deras är problem inte mitt.

Jag har ibland fått höra men allvar hur kvinnligt är det att vilja ha? *I dessa moment blir mina ögons stora som tefat* Vadå okvinnligt. Våra önskningar är det viktigaste i våra liv. Den dagen då man börjar ignorera vad jaget vill för att det ska passa in i samhället då har du tryckt på PAUSE knappen. Kom bara ihåg att livet har ingen sådan knapp.

Livet behöver inte bli blodigt allvar. Njut, ha kul och glöm inte bort att leva livet varje dag. Spara dig inte till helgerna eller dina lediga dagar. Vill du bara sitta hemma och läsa ut en bok gör det, vill du gå ut och party tills du blir snurrig av discokulan som snurrar på ditt inneställe i cityn gör det.

Vill du dejta massa olika gör det. En dejt är en dejt. Kul att se vad det finns för människor därute. Själv så har jag råkat ut för en hel del kostiga dejter. En har dykt upp med ostrukna kläder, en annan flörtade med serveringspersonalen halva kvällen, för att avsluta vår dejt genom att säga du är hon med stort H, en annan stirrade på mig i några timmar innan han tillslut avslöjade att han inte dejtar tjejer över 25 och säger tur att du ser yngre ut än vad du egentligen är(Jag ursäktade mig och gick ut tog en taxi hem, han var 37) Alla dessa dejter får mig att skratta sådär härligt när jag tittar i backspegeln på min egna dejtinghistoria.

Detta är hur en typisk tjejhjärna tänker en dejt. A Big NO NO

Vid förrätten undrar vi oftast hur han är i sängen. När huvudrätten kommer in då är vi i: är han den rätta stadiet. När efterrätten kommer in ja då har vi redan familj och vi vet på ett ungefär hur våra barn skulle se ut.

Missa inte det roliga i dejten, det viktiga. Det behöver inte vara avgörande direkt det ögonblicket. Ibland behöver man lite space efter dejten för att avgöra hur det egentligen var. Jag är ingen professionell dejtare men har dejtat och fallit i många fällor för att nu bara dejta och ha kul. Mycket underhållande pojkar finns det därute ska jag tala om för er. Hur ser era tankar ut pojkar vid en dejt? *nyfiken*  Hur tänker ni vid förrätt, huvudrätt och efterrätt. Eller hoppar ni direkt till efterrätten?

För att göra en smidig sammanfattning av hur mitt liv som kaxig tjej ser ut så vet jag vad jag vill just nu. Behöver inte veta vad jag vill senare i livet. För man förändras och kaxiga tjejer lever här och nu. Inte sen!