Mitt liv

Kan nog stämma. Kanske är ett sätt att lära oss hur vi borde leva. Leva nu och planera för framtiden. Klyscha men riktigt sant.

 

Hej förresten :-)

Trodde att två resor och en planerad höst skulle vara rätt bra tråkig och masssa rutiner. Hade jag fel eller hade jag. Cypern bjöd på mycket fint, trevligt och gulligt. Jättevarmt, till min förtjusning. För att göra en story kort så hamnade mum på sjukhuset avresedagen. Doktorn gav henne flygförbud. En öroninfektion som inte var av denna värld. Hon hörde inget på örat och det var så svullet. Usch massa synd om mum. Klart jag stannade kvar med mum. Någon dag därefter så börjar mitt öra att göra jätteont och det kändes som hugg i örat, jätteläskigt och även jag hade åkt på infektionen. Ska nämna också att det var flera från hotellet där vi bodde som inte fick komma hem eftersom de också hade problem med öronen. Jag tror att det var den jäkla poolen men vi fick inget bekräftat. Vi fick jättebra hjälp av både doktorn och sjuksköterskorna. Det var en privat klinik och fantastisk bra. Kan inte annat än tacka Valessia kliniken med personal. Vi borde kommit hem i måndags men vi kom hem i fredags. Jag missade min resa till Rhodos. Vilket var väldigt trist, men vad ska man göra. Ibland händer det saker i livet som man inte kan styra. Detta var en sådana händelse.

 

Vad händer till hösten hos mig. Jo jag har bestämt mig att dessa 6månader ska innebära full fokus på träning och kost. Jag har hela tiden haft fullt upp med jobb och kämpa och så får man sig en knäpp på näsan när man har slitit och det duger inte. Detta fick mig att vakna. Faktiskt. Det får räcka nu. Jag kommer att jobba på mitt extra jobb som jag har haft under alla år jag har pluggat. Sedan ska jag köpa träningkort imorgon. 3 månader i taget har jag bestämt mig för. Behöver byta lite. Jag har varit på friskis i snart 5år. Inte dumt att skaffa lite inspriration och träna någon annanstans.

 

I det stora hela mår jag bra. Jag har nu tydliga mål med min höst. Jag ska besöka min fina vän som jag inte besökt på flera år. Sedan ska jag träna, träna och träna. Så trist att ta sig till träningen i början, men sedan blir det som att äta och sova. Har läst någonstans att det tar minst två veckor innan en vana bildas. Kan stämma rätt bra när jag tänker efter.

 

Nu ska jag ta tillvara på livet och min tid här och nu. Råder er att göra detsamma. Nähe blev lite djupt det här inlägget, men ibland händer det. Att jag är seriös. Ta hand om er och era nära och kära. Tills nästa gång så ska jag har tränat minst 6st träningspass. Promise!!!

 

Hörs om 6stycken träningspass.

Puss på er därute *mwuaaaaah*