Igår på Phukets flygplats tittar Miss Tomic omkring sig och inser rätt snart att mest väskor har jag. Störst är dom också. Inser att detta kommer inte gå supersmididgt. Det blir till o vara extra gullig och trvlig o låta ådran i pannan hålla sig borta.(när jag blir riktigt arg så poppar min blåa ådra mitt i pannan fram) Ett tips bara för då vet man att man har passerat min gräns vad som är okej. Tillbaka till mitt bagage. Ser att i check in disken står en thaitjej, är lite taktisk och byter till thaikillen. (har gjort så förut funkat toppen alla gånger) Kommer fram i kön lägger fram passet och biljetten. Börjar slänga in lite thaiord för han frågar juh lite. Han ler o skrattar o där var bagageslaget vunnet. Vågen visar 27kg, tillåten vikt är 23kg. Han tittar o säger just this time im gonan let this pass. Jag tackar på thai och säger hejdå. Går med en vinnande min bort. Mitt handbabage vägde 16, 7kg. Tillåten 12kg. Inga problem där heller. Nöjd över bra början på resan. Tänker att nu komemr den att gå smididgt. Så fel ja hade.

På långflygningen mellan Bangkok och Amsterdam tog det ca 12h. Först så väger ju mitt bagade en hel del. Tur det finns gentlemän kvar på den här jorden. Fast dom kan vara lite retliga. Jag fick hjälp med att lägga upp bagaget av en man i hans sena 40 skulle jag tro. Han såg rätt bra ut. Lång, mörk, lite gråstrimmig i håret, fint leende.  Så jag tänker mig inte för o säger : Thank you kind gentlemen. Han skrattar o säger : Are you Europe's answer for Carrie in Sex and the city? Jag skrattade o sa bara : Now you are not that kind gentlemen I first thought you were. Hhahaah förstår ni den här löjliga diskussion eller?Han sa det förvisso med glimten i ögat. Dessutom verkar kunna SATC repliker bra. Hahahah..Där  får man bevis att det är nog många som tjuvtittar på serien eller har tom kanse sett filmen.

Efter lite om och men så sitter jag på min plats på min högra sida sitter det en äldre man och på min vänstra sitter det en thaitjej. Efter ca 1h i luften då börjar showtime. Jag har mina öronproppar min egna uppblåsbara sovkudde som syster köpt till mig. Mina flygstrumpor och min ögonmask. Laddad att sova hela resan. Change of planes. hahah, helt plötsligt hör konstiga ljud från min herrgranne han dregglar och viftar med händerna som om han håller i ett tennisrack. Thaitjejen kan inte sitta still, håller på o försöker hitta en bra sovställning pustar o pratar lite då o då med sig själv. Jag vet när ett slag är förlorat. Bestämmer mig att titta på film. Den första blir Going the distance. Den var kul och helt klart se värd. Speciellt Garretts kompis Dj Dan han är heel skön :-)
Den andra filen blev Eat, Pray and Love. Den är bra och väldigt tänkvärd, Julia spelar som alltid väldigt bra. Boken finns om man vill läsa den också. Definitivt att skriva upp to do list :-)

Landar på Arlanda blir inkallad till tullen och polisen ställer frågar vart ja varit o hur länge , varför. Härligt o komma hem till ett ordning o reda land :-) Ibland om man inte är den som blir utsatt. Jag öppnade väskan och hon skrattade o sa : Det va en del flippflopp, du lär få vänta tills du får använding av dom. Hahahah, härligt positiva människa. När sommaren komemr så kommer den. Tills dess får dom vänta på att att användas. Inte mer än så.

I helheten var resan väldigt bra. Inga större händelser. Smididgt och utan krångel. Tills nästa långresa då blir det bara handbagade. Första gången och sista gången jag reser som en packåsna.

Sitter nu på bussen på väg hem. Vill bara komma hem o duscha. Universums bästa mamma har lagat mat. Sarma, jagnjetina och supa. Bravoooooooooooooooooo... Ajde bussen skynda hem. :-))

/ queenie snart back in town.